NATIONALSTADSPARKEN

Analys av bedömningar av påverkan på kultur- och naturmiljövärden i planprocesserna för äldre och aktuella exploateringsprojekt 

Utdrag ur rapporten (hämta hela rapporten här):

Lagbestämmelser för Nationalstadsparken inrättades inför hotet att områdets unika kultur- och naturvärden skulle förintas av aktuella exploateringsprojekt. Exploateringstrycket från den expanderande storstaden har snarast ökat sedan dess. Med hänsyn till detta, och inte minst den senaste tidens uppmärksamhet kring värdet av nära tillgängliga grönområden, har motiven för att skydda och utveckla Nationalstadsparken snarast stärkts sedan bildandet, d.v.s. tvärt emot tendensen under senare år att ge avkall på kraven och i ökande grad medge intrång och skada på parkens värden. 

Regeringens proposition inför skyddsbestämmelserna om Nationalstadsparken uttrycker tydliga ambitioner som under senare år hamnat i bakgrunden. Propositionen redovisar en bred analys av värden och principer för hur parken och dess värden ska värnas. Bristerna i hanteringen av planärenden i och i närheten av Nationalstadsparken sker i två viktiga avseenden:

  •  Direkta underlåtelser att leva upp till bestämmelser och lagstiftarens intentioner enligt propositionen. Här ingår att viktiga dimensioner i kulturmiljövärdena lämnats utan avseende, såsom helhetspåverkan på det historiska landskapet (definierat bland annat av UNESCO) och påverkan på viktiga immateriella värden förknippade med områdets unika roll i Sveriges politiska och kulturella historia. Nationalstadsparken är vidsträckt, dess storlek innebär både ett värde och ett hot. Varje litet ingrepp har kanske inte så stor effekt, men som prejudikat och som ett av många ingrepp orsakar det fragmentisering och avgörande skada på parkens centrala värden. Detta insåg lagstiftaren som i propositionen särskilt framhöll det nödvändiga i att undvika ackumulerad skada, något som negligerats och rentav vänts i sin motsats i flera vägledande domar, varav några därtill är direkt motsägelsefulla.
  • Undermåliga underlag inför besluten. I planhandlingarna beskrivs åtgärder, tydligt i strid med skyddsbestämmelserna, men där man ändå drar slutsatser att ingreppen är tillåtliga; detta trots att de är alldeles för dominerande, brister i arkitektoniskt samspel med den historiska miljön och/eller ibland innebär en i princip helt ny verksamhet. Föreslagna åtgärder beskrivs i skönmålande, irrelevanta och stundom snarast vilseledande termer och betecknas som positiva utan varje stöd i skyddsbestämmelserna. Negativa konsekvenser förminskas. Genomgående saknar handlingarna en gedigen analys och anständig koppling mellan beskrivning av påverkan och slutsatsen att åtgärden är godtagbar. Att skaderekvisitet för nationalstadsparker är strängt och inte medger någon form skada, d.v.s. påverkan av någon negativ betydelse, lämnas ofta utan avseende – av okunskap eller nonchalans. Dessa brister gäller även miljökonsekvensbeskrivningarna. De är ofta ordrika men utan att erbjuda det viktiga underlag för bedömningar som de ska syfta till. De präglas tydligt av brist på objektivitet och deras blotta existens förefaller snarast ses som kvitto på projektets rättmätighet. I ljuset av den senaste tidens beslutade och planerade exploateringar i och nära Nationalstadsparken hotas parkens centrala värden av successivt ökande kumulativa och irreversibla skador.

Vi som står bakom denna utredning anser att det behövs kraftfulla åtgärder för att få till stånd den förändring som krävs för att skydda och utveckla denna unika tillgång i en växande och hållbar Stockholmsregion.

2022-02-08

Debattartikel i SvD 2022-02-07, “Historiskt landskap hotas av kommersiella intressen”